lördag 1 augusti 2009

Johanna Westman

Matlagning ska vara lustfyllt tycker kokboksförfattaren och programledaren Johanna Westman som inte förstår varför barn ska äta sämre än vuxna. Hennes döttrars favoritsoppa får du recept på här.

DET MESTA SOM Johanna Westman gör handlar om mat och barn. Förutom att skriva kokböcker och hålla matlagningskurser för barn uppträder hon med ”Johanna & kökskvartetten” där hon sjunger låtar som ”Kokoskyckling från Kenya” och ”Pang-pangkakor”. Däremellan lagar hon en hel massa mat till sina tre barn i sitt stora härliga kök som från början var ett vardagsrum som nu är ombyggt.
– Att vara tillsammans med barn och jobba för barn, är helt enkelt att plocka fram det jag gillar bäst hos mig själv: kreativitet, spontanitet, glädje och närvaro.
– Jag kan inte förstå att vi ger barnen sämre mat än vi vill äta själva. Barnen är ju de som behöver den bästa, mest näringsrika maten. Varför ska vi då ge dem näringsfattig korv?, säger Johanna upprört.

NÄR DET KOMMER till matlagning har hon fokus på att det ska vara lustfyllt.
– Jag försöker att göra det jag gör med lust och hoppas på att det ska smitta av sig. Jag tror att man måste börja med lusten och sedan koppla in det sunda. Äter man naturligt – riktiga råvaror – och inte går till överdrift, och rör på sig, så behöver man inga dieter. Vi behöver hitta tillbaka till vårt eget sunda bondförnuft som säger att vi ska äta mindre och sporta mer om vi vill gå ner i vikt, och äta frukt och grönsaker om vi vill må bra.

ATT DET OFTA DOFTAR av italienska rätter i Johannas kök är inte konstigt då hennes man är halvitalienare och Johanna delvis är uppvuxen i Italien.
– Det storslagna med det italienska köket är enkelheten och förmågan att plocka fram det bästa ur alla råvaror. Jag har alltid en god parmesanost, bra olivolja, burkar med bönor och tomater och färska örter hemma, då kan man alltid piffa till den tråkigaste vardagsrätt!
Även den ultimata ”panikmaten” hemma hos Johanna är hämtad från Italien. Spaghetti al olio, aglio e peperoncino. Översatt till svenska är det spagetti med olja, vitlök och torkad chili.
– Men vi äter också ganska mycket svenskt och jag försöker äta efter årstiderna. Soppa äter vi ofta och jag testar minst ett nytt recept i veckan!

JOHANNA TIPSAR om att ett smart sätt att servera soppa på är att servera tillbehören i små skålar bredvid, då kan barnen plocka i det som de tycker är gott. Det kan vara rostade hasselnötter, gremolata, brödkrutonger eller fetaost i kuber.
– Mina flickor älskar sparrissoppa och vi jobbar hårt på att testa oss fram till det ultimata receptet. Med den här soppan som jag lagar idag tycker jag att vi har hittat dit, berättar Johanna nöjt.
– Rabarber är sommar och barndom för mig och den här lite lättare rabarbermarängen passar fint ihop med soppan som är lite gräddig. Jag lagar bara mat med riktiga produkter, det ska vara smör och grädde. Om jag vill ha det lite lättare spär jag hellre ut vispgrädde med lite mjölk eller vatten än använder lightprodukter.

HON FÖRSÖKER LAGA mat som är så naturlig och så lite processad som möjligt och påpekar att med halvfabrikat går man ofta miste om alla härliga dofter som sprider sig i köket när man lagar maten från grunden.
– Bullpirogerna med spenat och fetaost är ett av mina trick att hålla mig undan halvfabrikatsfällan. Har jag piroger på lut i frysen blir det inga panikköp när man glömt bort barnens utflykt eller när alla är vrålhungriga mellan målen.

EFTER ATT HA PROVAT edamamebönor på en sushirestaurang, var Johanna fast. Hon berättar att hon blev förälskad i dessa bönor. Edamame är östasiatiska sojabönor som finns att köpa frysta.
– De är perfekta att ha hemma i frysen. Får du besök är det bara att laga till dem på några minuter, strö över lite flingsalt och så har du ett perfekt tilltugg. Något som uppskattas betydligt mer än det som Johanna blev bjuden på under en resa till Sardinien.
– Jag är rätt väluppfostrad, så när de satte fram ost med levande larver i, bredde jag lydigt osten på en bit bröd, blundade och svalde. Det såg läbbigt ut men var egentligen inte värre än att få i sig en liten larv med ett hallon, och osten var faktiskt god, minns Johanna.

Text och foto: EVA H SMITH

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar